Efter vårt besök i Ritanparken och en god lunch i närheten av hotellet tog vi en taxi till Västra Tågstationen. Det var helt vansinnigt mycket folk. Vi hade fullt sjå med att inte tappa bort varandra. Det är snart 1:a oktober och då firar Kina sin nationaldag och i och med det har många kineser en veckas semester. Vår guide Jackie, som vi hade när vi besökte kinesiska muren och Sommarpalatset, hade hjälpt oss att fixa tågbiljetter från Beijing till Taiyuan.Det var ren tur att vi fick tågbiljetter nu för det mesta var slutsålt.
Vagnarna var riktigt fräscha (vi åkte 1:a klass) och sätena var breda. Jag älskar att åka tåg för man ser så mycket på vägen, men tyvärr var det inte så mycket spännande att se på under den här resan. Antingen åkte vi förbi stora åkrar med majs eller så åkte vi förbi mängder av höghus. Tyvärr fick vi inte chansen att se hur fort vi körde för samtidigt som tåget ökade farten till 240 km/h åkte in i en tunnel, som förövrigt är Kinas längsta. När vi kom ut ur tunneln var det mörkt ute, vilket antiklimax!
Väl framme i Taiyuan blev vi upphämtade av hotellets bil (det hade Jackie också fixat åt oss). Vår chaufför körde som en galning, han kryssade mellan filer och bilar (det visade sig att alla kör så). Alla blinkade med helljusen när de skulle köra om någon annan bil, och i vår hastighet hände det precis hela tiden. 20 mil på 1,5 timme, det säger en del!
Vi kom fram till den gamla staden Pingyao kl 21:30. Ingen i receptionen på vårt hotell Zhong Shu Yan Hotel (CNY 288/natt) kunde prata engelska men det gjorde inget, allt gick bra ändå och vi fick våra rum.
Första intrycket var inte imponerande, standarden här var betydligt lägre än vad vi egentligen hade önskat oss. Men med tanke på att den här staden är ett attraktivt turistmål även för kineser så var det svårt att få tag på bra hotellrum till ett vettigt pris. Pingyao kommer att invaderas av kinesiska turister de närmsta dagarna eftersom många kommer att ha semester nu.
Sängarna visade sig vara stenhårda, det läckte vatten från toaletten och duschen fanns mitt i badrummet och det fanns ingen möjlighet att få bort vattnet från golvet. Men värst av allt var att det var kallt och fuktigt, det är ingen bra kombination för mig (tänker då på Sapa).
Vi gick och la oss nästan på en gång utan att äta middag, vi var för trötta. Jag satte på mig linne, tights, tunika och strumpor, ändå frös jag, dessutom fick jag ont i ryggen eftersom sängen var så hård.
Det är märkligt, vi åker 50 mil söderut och det har blivit betydligt kallare och fuktigare. Why!
På väggen lös den här tavlan upp HELA rummet! Vi kom på hur man släckte bilden, men siffrorna fortsatte att lysa.
Inlägg
0 kommentarer:
Skicka en kommentar