Vigseln

Vi tog en taxi till Mariners Club och Danska sjömanskyrkan. Där mötte vi upp prästen, Maria, en underbar kvinna (som vi hade träffat någon dag tidigare och pratat med – i några timmar, inte bara om bröllopet utan om allt möjligt, det var hon som tipsade om mangodesserterna).

Medan våra vänner och prästen gick in i kyrkan väntade jag och blivande maken utanför de stängda dörrarna till kapellet. Vi var lite nervösa och förväntansfulla. Medan vi stod där kom en annan präst förbi (han var från England, flera kyrkor finns samlade under samma tak på Mariners Club). Han pratade lite med oss och önskade oss lycka till. Jag tyckte det var lite jobbigt, jag var nervös och ville koncentrera mig på vigseln.

Dörrarna öppnades och vi gick in. Det var bara vi, prästen och våra två vänner. Ceremonin var helt underbar, något hände när jag stod där, jag blev coollugn och allt kändes perfekt.

Blivande maken var inte längre blivande, han var nu min, äntligen, efter tolv år tillsammans. Det var på tiden!

Efter vigseln skrev vi alla på vigseldokumenten, något som är lika viktigt som själva vigseln enligt kinesiska traditioner. Sedan gick vi till ett sällskapsrum. När vi kom dit visade det sig att prästen vi hade träffat utanför dörrarna till kapellet hade sprungit iväg till en butik i närheten (under tiden vi gifte oss) och köpt champagne! Helt fantastiskt, vilken överraskning!

 

Foto: Ewa