Jag blev inte bättre nästa dag heller, rösten var helt borta och jag mådde minst lika dåligt som dagen innan. Det var bara att hålla sig kvar i sängen den här dagen också. Maken gick iväg till ett apotek och kom tillbaka med en hel påse mediciner och någon spännande mirakeldryck. Eftersom det var tre veckor kvar av semestern så var det bara att sätta igång med självkureringen. Undrar egentligen vad det var jag stoppade i mig?!
Medan jag låg i sängen och tyckte synd om mig själv så gick de andra ut på en vandring bland bergen. De hade med sig en lokal kvinna som guiden. De gick igenom flera små byar och besökte en skola. Vägen kantades av åkrar i etage. Utsikten var fantastisk och upplevelsen var tydligen ett minne för livet (men vad vet jag)!
Inlägg
0 kommentarer:
Skicka en kommentar